Det senaste året

Det har gått en lång tid sedan jag skrev sist, och det är mycket som har hänt under det senaste året. 
Jag har flyttat till en egen lägenhet, jag har fått en ny kontakt inom psykiatrin kallat Voss-teamet och jag har fått boendestöd som hjälper till och stöttar mig i den här nya fasen av mitt liv. 

Jag jobbar hårt med att klara mig själv, bli mer självständig och att utsätta mig för saker jag tycker är jobbigt och sakta men säkert så går det allt lättare. 

Jag har fått nya mediciner och har bland annat påbörjat en ny medicin mot min migrän så att jag ska få mindre migränanfall vilket är otroligt skönt. 

Att jobba med sin psykiska hälsa är definitivt lättare när man inte ligger däckad med huvudvärk var och varannan dag. 

Det jag fokuserar på just nu är att hitta rutiner och följa dem. Jag försöker sova på nätterna, jobbar på att ta mina mediciner varje dag och att försöka äta åtminstone två gånger om dagen. Det sistnämnda går lite si sådär. Men det känns som om jag kommit in i en bra rutin med mina mediciner.

🌸Don't forget to take your meds🌸

Sömnen är fortfarande lite knepig, för trots att jag sover om nätterna så känner jag mig inte utvilad när jag vaknar, och jag har jättesvårt att somna på kvällarna. Så det är en loop av sömnmedicin på kvällarna och energidricka på morgnarna för att ens orka ta mig upp.  Men jag sover ju i alla fall på nätterna nu och det är ju huvudsaken. 

Planen är ju att efter den här pandemin så ska jag försöka komma ut mer, kanske börja med någon hobby så jag kan komma ut och träffa folk. Så då kan jag ju inte sova hela dagarna. 

Sen har vi maten, den är svår. Jag har i så många år bara ätit en gång om dagen och att tvinga mig själv att äta är riktigt jobbigt. Jag är så rädd för att få ont i magen eller må illa, och samtidigt så är det ju just det som jag så ofta gör när jag äter. Förmodligen för att jag inte äter tillräckligt regelbundet. 

Förhoppningen är ju att jag ska få mindre problem med magen och kanske också må bättre psykiskt om jag äter oftare och mer regelbundet. 

Så jag har fått en matdagbok som jag ska fylla i varje dag för att hålla koll på hur jag äter. 

Jag vet inte riktigt vad jag tycker om det, det känns rätt triggande att hålla koll på maten och skriva upp allt jag äter, när, var och hur mycket. Jag har ju haft mina kapitel i livet med ätstörda beteenden som cirklat just mycket kring hur mycket jag äter.  Det känns mer som att jag vill äta mindre än mer när jag skriver upp allt.  Jag vill ju inte gärna hamna i en ny period i mitt liv där jag gråter över att jag ätit ett äpple "för mycket". 

Utöver detta så jobbar jag även lite med att utsätta mig för saker jag tycker är jobbigt. Jag har mycket ångest när det kommer till saker som jag får för mig kan leda till att jag spyr. En sådan sak är att ta i disktrasor, så just nu jobbar jag på att gå och peta på min diskrtasa flera gånger om dagen i hopp om att det ska bli minre ångestladdat. 
Jag måste lära mig att jag inte blir sjuk av att ta i disktrasan genom att upprepade gånger ta i den och se att jag inte blir sjuk. 

Det har faktiskt gått väldigt bra även om det fortfarande är sjuk jobbigt att inte tvätta händerna efter jag tagit i disktrasan. 

Jag får inte lika mycket ångestpåslag av att ta i disktrasan längre. Men jag har en mer förhöjd grundnivå av ångest istället. Men förhoppningsvis blir den också lättare med tiden, ju mer jag utsätter mig för ångesten.