I söndags var det morsdag, det är en tung dag. Det är så mycket prat om hur vi ska fira våra mammor och överallt ser man alla fina texter och bilder som cirkulerar om hur man ska uppvakta sin mamma.
Det är även et samtals ämne som liger i luften och jag fick frågan "Har du firat din mamma något i dag då?" tre gånger och varje gång hugger det till i bröstet. För vad ska man säga?
© Sara Modigh - En blogg om psykisk ohälsa, MS och Livet
Jag har ingen mamma att uppvakta. Min mamma finns inte mer.
Det enda jag har kvar är en grav att gå till
Vissa dagar är tyngre än andra när man förlorat någon man älskar och som betyder så mycket i ens liv. En mamma kommer alltid att vara saknad. Det är ett stort svart hål som aldrig kan fyllas.
Många gånger undrar jag varför det var hon, varför det var mamma som var tvungen att dö?
Det hade ju vart bättre om det var jag.
© Sara Modigh - En blogg om psykisk ohälsa, MS och Livet